Nej, den stora förändringen som har skett är att allt fler bostäder ägs av privatpersoner som finansierat ägandet med lån och inte av fastighetsbolag som har lån, https://www.dn.se/ekonomi/sa-klattrade-svenskarna-till-den-globala-skuldtoppen/
🐦🔗: https://n.respublicae.eu/ghokmark/status/1639951132779765762
Belånade fastighetsbolag var som vi såg i krisen från 1990 svårt utsatta för höjda räntor, medan hushållen överlag tenderar att vara mer motståndskraftiga, det var en skuldfinansiering som när fastighetsmarknaden föll gav direkta problem medan privatägda bostäder har sina ägare,
🐦🔗: https://n.respublicae.eu/ghokmark/status/1639952956354183173
så samtidigt som hushållen har skulder större än tidigare har man ett ägande som är ännu större än tidigare, det vill säga lånen motsvaras av en tillgång, som till allra största delen är större än skulden,
🐦🔗: https://n.respublicae.eu/ghokmark/status/1639953902752735232
så ett annat sätt att uttrycka det är att svenska hushåll har ett större ägande och kapital än någonsin tidigare, ett ägande som överträffar belåningen, skulderna motsvaras av tillgångar som är större än skulderna,
🐦🔗: https://n.respublicae.eu/ghokmark/status/1639954268726722560
En helt annan sak hade varit om skulderna finansierat en konsumtion, nu har de som sagt täckning i tillgångar, det förminskar inte problemet för hushållen med stigande räntor men är en annan sak än att hushållen enbart är skuldsatta, de har större tillgångar än någonsin,
🐦🔗: https://n.respublicae.eu/ghokmark/status/1639954876414189568
Värdet för den som äger bostaden förändras inte förrän man ska sälja, förutsatt att lånebördan inte överstiger nya marknadsvärden, men det viktiga är att skuldsättningen i bostäder inte beror på konsumtion utan finansierar ett ägande som har sitt värde,
🐦🔗: https://n.respublicae.eu/ghokmark/status/1639953312576417793